... i sen eftermiddagstimme beslöt vi ... kollegan & jag ... & rektorn var nog med på ett hörn, tror jag ... att ... tra-da-di-daaa ... bjuda in hela skolan på glögg och pepparkakor i vårt lilla (med perspektivet att hela skolan ska rymmas ...) krypin ...

Nästa onsdag ska vi stå med ett brett grin mellan öronen ... bjuda på glögg (hur 17 håller man glöggen varm till ca 350 pers??? ...) och pepparkakor (månne äter varje besökare endast en - 1 - var!!! ...) ... och om någon har frågor om vår specialutbildning för invandrarelever så vassego' och fråga på ... vi informerar gärna ... en timme blankt ... se'n ska jag gå på en annan fest med de nya eleverna ... i sen eftermiddagstimme ...

Hå, hå, ja, ja ... ibland kopplar liksom inte synapserna ... signalfunktionerna verkar vara helt ur lag ... och då får man de mest brillianta idéerna ...

Hur ska det gå?

Tjing

... har glömt berätta: jag och kollegan snodde de finaste pappersdukarna från skolans julmiddag häromkvällen ... vi ratade de kladdiga och nerspillda ... de andra vek vi snyggt ihop och bar iväg med ... i väntan på nästa veckas julfest för våra elever ... hösten har varit lååång och tung ... men skam vore om vi inte kunde fixa till ett acceptabelt julfika med lite bensprattel och sång innan terminen tar slut ... rektorn är inbjuden ... och lokalvårdarna ...

... samma eftermiddag ... efter den "riktiga" julfesten med "mina" elever ... ska jag ... jag tror det går ... också ha julbaluns med de nya eleverna ... det ska bli spännande att se vad de har planerat för vår jul-pest ... en av eleverna klagade väldigt över läxan till julfesten ... de skulle nämligen förbereda antingen en liten juldikt eller en liten julsång eller rent av en sällskapslek att organisera/uppträda med ... och då ändrade vi formuleringen från "jul-fest" till "jul-pest" ... för hu så jobbigt det blev, då ... om jag är smart kanske jag kan sno juldukarna en gång till ... och återanvända dem till denna eftermiddags julpest också ... fint ska de' va'  ...

Tjing

... har hunnit med att betrakta samt åhöra ett och ½ luciatåg detta år ... och jag blir andäktigt meditativt förundrad över mina reaktioner när jag blir sååå rörd över dessa kända textrader och de skridande tärnorna i snövita särkar ... och jag minns vartenda tåg jag gått i under min uppväxt ... har börjat tycka att detta med traditioner är något värdefullt ... det är oskattbart att få uppleva sedvänjor ... att få vara en del av en länk i en kedja ... jag var inte "så'n" förr ... tyckte gott man kunde förändra och ta bort en massa onödigt som "bara" hände ... bara för att ... men detta må vara tecken på ålderdom och nostalgi ... jag är såld: mer kulturtraditioner ... åt alla och envar ... det stärker identiteter ... och ger en självkänsla och grundtrygghet ...  - tror inte att jag svamlar nu??? - ... när man är säker på vem man är och var man kommer ifrån ... dvs i vilken kedja man existerar som en obruten länk ... då vågar man antagligen också bli mer öppen för andras traditioner och får en förståelse för andra människors deltagande i för oss främmande sammanhang ...

Tjingelingeling