Hade föresatt mig att skriva ETT inlägg per dag ... men jag kan inte hålla mig till imorgon ...

Varför jobbar jag som lärare? Tja, när jag var en 4-5 år så hade dagmammans några år äldre dotter en mycket välordnad lek som vi dagisbarn älskade. Dottern tog resolut sin mammas och pappas nattduksbord som blev små bänkar. Hon var läraren, hon hade ju faktiskt erfarenheter eftersom hon ju faktiskt hade gått i skolan ett eller två år, och hon undervisade oss i att skriva och räkna. När det var rast fick vi hemmagjorda glasstrutar av dagmamman. Vilken skola, va'? Det var så det började ...

Sedan sa pappa alltid att jag med mitt språkintresse borde bli lärare och jag protesterade högljutt och mumlade något om internationellt arbete tack vare språkkunskaperna, men pappa fick ju ändå rätt ...

Pluggade lite språk och pedagogik och sedan kom barnen, ett efter ett. Det blev tre vackra, duktiga, kloka söner som jag är omåttligt stolt över. Det är inte lätt att ha en morsa som vet allt om skolans värld, det ska gudarna veta.  Men, det är inte klokt så mycket man klarar av när man måste. Lärarexamen blev det till slut, trots allt ...

Jag är: Trött nu: har varit ute och gått en timme! Cyklade 4 mil igår och promenerade 1 mil. Nu ska här skaffas god kondis ... inför läsåret ...

Höger eller vänster hjärnhalva: Föredrar höger, för det konstnärliga, men gillar ordning och reda och logistik, dvs vänster, så jag måste välja bägge!

Lägerskola eller heldagsutflykt: Never övernattning med elever! Jag jobbar dagtid! Och jag vill snarka utan att bli störd!

Favoritfärg: Mår väldigt bra av blått ...

Skolerfarenheter: Har jobbat på AmuGruppen, Liber, MiRoi, Folkuniversitetet, KomVux, Vårdgymnasium, Mellanstadieskola och IV-programmet

Vad säger kollegorna om mig: Varför skrattar dina elever alltid (när vi tjuvlyssnar utanför din klassrumsdörr)?

Det får räcka för idag.

Tjingelingeling

Träffade en kollega igår ... åh, va' kul det var att ses ... vi uppdaterade varandra och insåg att vi hade precis en hel sommarvecka kvar innan samling ... Jag ser i alla fall fram emot att få börja, som jag tidigare nämnt, men det måste bli ändring ... jag ska inte ge mig hän ... utan övertidsersättning i alla fall ...

Åker ut och cyklar ett par timmar nu och försöker stärka sinne och muskler!

Ska ge mig i kast med "sommarläxan" idag: " Att främja barns och ungdomars utveckling av social och emotionell kompetens" av Birgitta Kimber. En lagom tjockis på nästan 200 sidor. Ska vara genomläst innan planeringsveckan för vi ska börja jobba med SET (se boktiteln ovan) i höst!

Jag vill helst läsa annat men ... det kanske räcker med sommarens skörd så långt:

"Snabba Cash" av J Lapidus

"Nu vill jag sjunga dig milda sånger" av L Olsson

"Fru Björks öden och äventyr" av J Gardell

"En spricka i kristallen" av C von Krusenstierna

"Änglar och demoner" av D Brown

"I cirkelns mitt" av D Brown

"Drottningens Chirurg" av A Pleijel

"Om en pojke" av N Hornby

"Tillsammans är man mindre ensam" av A Gavalda

"Magistern" av Frank McCourt

"De osannolika systrarna Mitford" av C Hagen

"Merabs skönhet" av T Lindgren

"Skolbagateller" av T Lindgren

Tja, det var väl det hela! Det är skönt att försvinna bort i böckernas värld, som terapi efter en helvetes-vår!

Idag är det bara 10 dgr kvar ... Det är inte klokt vad tiden går fort. De första tre sommarveckorna var en slags nedtrappningsfas ... Jag fattar inte att man (= jag) aldrig lär mig (har jobbat som lärare sedan 1987 ... av och till i början) och borde ha fattat vid det här laget att slutet av vårterminen är en brant utförsbacke och den rutschkanan avslutas i en krasch, dvs sommarlovets första veckor!!!

Har i alla fall sorterat mina papper och gått igenom allt inför hösten, så det är OK! Känns tryggt! Höstterminsstarten är alltid så ordningssam för min del, med nyvässade pennor och fina kollegieblock. Sedan börjar förfallet, med tidsbristen ... en bit in på terminen (alla gånger före höstlovet), med små kom-ihåg-lappar överallt (vissa försvinner t o m!?) och min bläckpenne-kleptomani får oanade konsekvenser i form av kollegor som skriver namn på sina pennor (jag snor dem ändå, men de ger mig värre dåligt samvete när jag vet vem jag har snillat av ... ett elände detta!).

Det ska i alla fall bli kul att börja jobba igen!